Elfva Staaffs pensionat

Som så mången gång förut så letade jag egentligen efter något helt annat (närmre bestämt så var jag på jakt efter en viss fröken Elisabeth Tamm och spår efter hennes visit i Oviken, men det är en annan historia..) när jag snubblade in på ett sidospår genom en tidningsannons som dök upp från SvD daterad 1914-06-07.

Enligt några googlingar får jag reda på att pensionatet var beläget på den plats som senare kom att bli känd som “Fridsborg” med dagens adress Skolvägen 8. Jag vet såklart att pensionat och gästgiverier är något som funnits lite här och var, men just det här hade jag fram tills nu inte uppfattat att det legat bara några stenkast både från min nuvarande bostad (Skottgården) och området där jag växte upp (Prästbordet). Ytterligare sökresultat leder mig till en hemsida för den Staaffska Släktföreningen där Elfva och hennes verksamhet fanns beskriven, författad av Olov Martin, och jag har fått lov att dela dessa texter med ett stycke kvinnohistoria med er här. 🤍

Elfva Staaff

Sitt förnamn Elfva fick hon av att vara elfte barnet av tretton. Född 23/3 1868 och uppväxt på trumpetarbostället i Rödön. Som person var hon gladlynt, social och bestämd. Hennes bästa sällskap var katten “Kusin Nicke”. Studerade liksom sina systrar Matilda och Ottilia vid Nisbethska skolan i Uppsala. I husförhörsboken kan man läsa att hon är “ledig för äktenskap” dock, står det vidare, har hon vistats i Nord Amerika mellan åren 1888 och 1890. Det gjorde Elfva även en andra gång från 1895 till 1900 där hon skall ha arbetat som husfru åt välbärgade amerikanare. När hon var hemma bodde hon med sin mamma Amalia Staaff f.Caspollin som blev änka efter hennes man lantmätare Lars Staaff år 1874. Mamman och dottern flyttade ofta och bodde mest i Uppsala trakten eller kring Östersund men också i Sundsvall. Mammans släkt härstammade bla från Löfstabruk inte långt från Uppsala. Till Oviken flyttade de den 3/9 1912 och bodde i Bugården där det fanns ett gästgiveri, Ovikens gästgiveri. Gästgiveriet var också aktivt när Elfva 9 månader senare öppnade sitt färdigbyggda pensionat inte långt ifrån som får namnet Bugårdens pensionat. Mamman gick ur tiden den 20/12 1913 och då flyttade Elfva in i sitt pensionat. Enligt gästboken var pensionantet verksamt under sommaren mellan juni och augusti. Mest kvinnor verkar ha varit gäster och det berodde förmodligen på lockelsen att komma till ett pensionat som drevs av en kvinna i en tid när det var ovanligt. Det blev sålt 1920 till Ovikens kristliga ungdomsföreningen. Vid avskedsfesten var det ett 80-tal personer närvarande för att hylla den omtyckta fröken Staaff och hon erhöll ett guldur som minnes gåva från ett flertal vänner enligt ÖP. Efter Oviken bodde Elfva i Östersund fram till 1935 då hon flyttade till ett äldreboende för kvinnor i Enskede där Elfva Sophia Viktoria Staaff slutade sina dagar den 10/3 1947.

Pensionatet öppnar i juni 1913 med en långväga gäst

I samband med öppnandet är Elfvas bror Bror eller Charles Staaff (1861-1940), som han kallade sig i Nord Amerika, hemma på besök. Charles utvandrade kring 1880 med sin bror Erik Abraham Staaff (1860-83). Han bor nu i New York och har arbetat som soldat, uppfinnare och farmare. Tog värvning 1883 i 3dje kavallari regementet, kompani D (=stöd tropp), som menig och deltog i de sista krigen mot ursprungsbefolkningen (“indianerna”). Som uppfinnarer fick han patent för “kuvös för små kycklingar” och även “Trädgårdsverktygshandtag”. Drev hönsfarm så framgångrikt att det gav många fina utmärkelser för hans höns på olika utställningar. Bodde i Peapack, New Jersey, och var chef för Onah farm(poultry plant) i Morristown, New Jersey. Bror/Charles Carl Fredrik Staaff går ur tiden 8/1 1940 boende på The New Jersey Home for Disabled Soldiers och begravs i Soldiers’ circle på arlingtonkyrkogården, New Jersey.
Tillsammans med sin syster Ottilia Staaff (1869-1929) är Charles bland de första gästerna enligt gästboken. Ottilia arbetar som lärarinna och köksa i Sundsvall. Tidigare verksam som lärarinna i Rätan 1888 och därefter Ljusnedal 1893.
Även en viss Valborg Franck, som driver en privatskola i Gränna mellan åren 1875-1925, ingår i samma sällskap.

Tre systrar

Elfva Staaff hade också tre systrar: Fredrika, Mathilda och Ottilia, som liksom hon var yrkesverksamma och förblev ogifta. Men så levde de också i en tid när kvinnan ännu som gift ej hade rätt att vara myndig medan hon som ogift sedan år 1856 fick vara myndig . En del kvinnor valde därför att inte gifta sig och skaffa barn då det för det mesta kunde innebära att hon inte längre för sin målsman, mannen, fick längre vara yrkesverksam. Även att det kunde vara en ekonomisk risk vid giftermål att hennes man kunde göra av med hennes egentligen rättmäktiga arv och att hon därför kunde hamna i fattigdom.

Jag får veta att gästboken finns bevarad i privat ägo och får den snällt nog postad till mig för att kunna bläddra genom på egen hand. Stort tack till Olov samt till Jeppe Strömbäck för generositet och hjälp med gästboken. Den är nu enligt överenskommelse överlämnad till arkivet i Östersund.

Sidorna visar hur gästerna kommer och går under åren 1913-1917. Pensionatet tycks som sagt övervägande vara belagt av kvinnor, och mestadels månaderna juli-aug men det dyker även upp strögäster övriga månader utöver det. Visst blir man ändå lite nyfiken på att veta mer om gästerna och deras resor? Vilka var de och vad hade de alla för ärenden dit de var på väg?

Här är ett riktigt tydligt och fint foto på Elfva. Och ni vet det där gulduret som hon fick i present vid avskedsfesten? Det finns häftigt nog kvar i släktens ägo och jag fick dessa bilder mailade till mig:

“Avskedsfest var förra söndag anordnad för fröken Elva Staaf i Oviken, vilken som bekant haft pensionat där och nu avflyttar från orten. Vid festligheten, vid vilken ett 80-tal personer voro närvarande, förekom tal, sång och musik, varjämte till fröken Staaff, som gjort sig allmänt omtyckt och värderad på platsen, från ett flertal vänner överlämnades ett guldur som minnesgåva, meddelas till Ö.P”

---

Om någon vill veta vilka de exakta källorna är så:
Staaffska släktföreningen
Första tidningsnotisen är ur Svenska Dagbladets arkiv
Några foton tillhör Jamtli bildbyrå
Notisen om avskedsfesten urklippt från ÖP

PSST!
Har du också ett kvinnoöde kopplat till Oviksbygden som du skulle vilja lyfta? Hör av dig!
Eller vet du kanske något om de pensionat och gästgiverier som funnits i Oviksbygden? Spana då gärna in det här inlägget och hjälp till att fylla på i listan!

/Linn Aldberg