Kampen för kvinnlig rösträtt

[RÖSTRÄTTSKVINNORNA I OVIKEN]

Nedanstående material är en del av den utställning om kvinnornas rösträtt och valbarhet som tog plats på bygdegården Orrgården i Oviken under valhelgen 9–11 september 2022. I samband med utställningen visades flertalet alster skapade av kvinnliga konstnärer. Utställningen hade 250 besökare. Konstnärerna var: Jenny Stolth, Sara Stolth, Linda Rós Gudnadotter, Helen Asp, Marie Andersson, Rebecca Eriksson, Svea Jörgensen, Randi Gitz, Lisa Jacobsson, Marit Olander, Eva-Britt Borg, och Lisa Arvastsson. Vid entrén hälsade Annéa Johansson och Ann-Kathrine Aldberg besökarna välkomna och delade ut röstkort.

2022

För exakt hundra år sedan klev de fem första kvinnorna in i riksdagen, en till första kammaren och fyra till andra. 

Som sista land i Norden. 

Vägen dit hade varit kantad av motgångar, både av motståndarna och landets geografi. 
Det är lätt att tänka, att kampen för rösträtt tog sin plats hos arga suffragetter i Storbritannien eller möjligen i fröken Frimans butik efter stängning. Att det var något som skedde ”där borta”! 
Men kvinnorna berättar en annan historia. 
Kampen för rösträtt bedrevs här, av våra anmödrar! 

År 2021 tillgängliggjorde Riksarkivet den namninsamling från 1914 som var en stor del i kampen om kvinnors rösträtt och valbarhet. Totalt inkom 351.454 namnunderskrifter, men av dem var bara 5 namn från Oviken. 
Varför fanns inte fler namnunderskrifter från Oviken? 
Namnunderskrifter fanns i Myssjö, främst från byarna Kövra och Persåsen. Vilka samlade in dessa och hur gick egentligen rösträttskampen till? 

Ella Jönsson

En av de omtalade agitatorerna var Ella Jönsson.  
 
Ella Jönsson föddes 1875 i Börtnan, Berg. Dotter till arbetaren Jöns Mårtensson och Brita Nilsdotter.  
 
Ella var en kvinna med stark vilja och kraft och drev ett bageri- och caféverksamhet. En verksamhet hon först startade i Oviken, i en liten stuga på samma gård som Englunds” låg. Senare kunde hon köpa en fastighet i Borgvik dit hon flyttade sin verksamhet.  
Ella var också ”butöus” i Aradålen där hon senare också var föreståndarinna av turistföreningen, där hon senare belönades med medalj för lång och trogen tjänst.  
 
Samma driv och företagsamhet återspeglades också i hennes intresse för samhällsfrågor. Tidigt engagerade hon sig i frågan om kvinnlig rösträtt. Tillsammans med Emma Nilsson och Ol Ors Lisa stred de för rösträtt och valbarhet.  
 
När Ella och hennes medsystrar segrade fortsatte Ella sitt engagemang och var i många år aktiv politiker i Ovikens kommun. 
 
Ella kom att bli välkänd här i bygden på fler än ett sätt- och är än idag uppskattad av många som minns henne. Hon gick ur tiden 84 år gammal 1959.  Mer att läsa om Ella: Oviks- och Myssjöbygden 2014.

Baptism

”Böra qwinnor deltaga i Röstning samt å ofentliga yttranden af några frågor rörande församlingens angelägenheter (—) Beslöts Att så länge församlingen icke är större äger qvinnan att såwäl Rösta som framlägga andra yttranden ock detta warder lika gällanden som Mannens påståenden.”

Så står att läsa i Viby baptistförsamlings första protokoll från 1857.

Att kvinnan skulle ha en röst likvärdig mannens har sedan tidigt varit en självklarhet i baptistförsamlingen. När vi läser namnunderskrifterna ser vi också att många personer som skrivit under är just baptister. Föregångare i frågan om kvinnlig rösträtt.

LKPR – Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt 

Föreningen för kvinnans politiska rösträtt (FKPR) grundades lokalt i Stockholm 1902 för att 1903 bli landsomfattande (LKPR). Föreningen var också ansluten till den internationella rösträttsorganisationen 
International Woman Suffrage Alliance (IWSA). 
LKPR var politiskt obunden, men enade i sakfrågan – rösträtt och valbarhet för kvinnor! 

Finlands kvinnor får igenom sin rösträtt, och här i landet drar LKPR igång en första namninsamling. Totalt får man ihop 142.000 underskrifter från kvinnor varav 11 st är hemmahörande i Oviken. 
Men namnen är för få, det räcker inte. Ingen rösträtt till kvinnorna. 

Följande skrev på 1906:  
1) Hanna Olsson  2) Marta Eriksson, fru  3) Maria Nilsson, fröken 4) Ida* Selina Isberg, fröken (född: 1887 Åsarne församling)  5) Kristina Svedin (f. Rislund), fru (född: 1876 i Gisselåsen, Ovikens församling)  6) Karolina Bengtsson, fröken (född: 1860 Revsunds församling)  7) Britha Carlsson, bonddotter  8) Brita Hallquist, hustru (född 1858 Vemdalen)  9) Emma Hamrin, hustru (född 1883 Hackåsen, Oviken)  10) Ingeborg Erson (möjligen Gisselåsen) 11) Matilda Larsson, hustru  

 Borgens väl tar upp kampen

Logen nr 622 Borgens väl av IOGT bildades 1883 och hade sin hemvist i Borgvik. IOGT var före sin tid och välkomnade alla oavsett klass, kön, politisk eller religiös åskådning. IOGT grundades av baptistpredikanten Olof Bergström. Idén var att nå ett solidariskt och demokratiskt samhälle fortare utan alkohol och droger.  

1907 lyfter Borgens väl frågan om kvinnlig rösträtt:

Juldagen 25 Dec 1907

Inlämnades en fråga som lydde: Böra nykterhetsvännerna arbeta för kvinnans politiska rösträtt, om så är på vad sätt. Frågan upptogs till behandlings och omfattades med lifvligt inträsse. I diskutionen framgick enhälligt att något bör göras i denna fråga, på så sätt att logen skulle anordna ett möte och därtill anskaffa en talare som skulle agitera för kvinnans politiska rösträtt. 

För detta ändamål tillsattes en komt: bestående af 2 br. och 2 str. Dessa blefvo H Vikander och O Jonsson Anna Viklund och Hilda Eriksson. 

22 Feb 1908

Den komt: som hade sig uppdrag att anordna ett möte, till förmån för kvinnans politiska rösträtt, raporterade att de satt sig i förbindelse med en föredragshållarrinna; fröken Lindhagen från Stockholm och hade nämda talarinna (—) att antingen i mars eller påsk hålla föredrag o nämda syfte mot en avgift af 5 kr per föredrag samt fri resa och fritt vivre, men skulle resekostnaden delas med en kvinnoförening i Östersund, åt hvilken hon äfven skulle hålla föredrag. Och som anbudet föreföll på rimliga villkor blef det logens beslut att antaga detsamma. Därefter beslöts bordläggning af frågan till nästa möte för att af komt. vidare utredas.  

20 sept 1908

Kvinliga Rösträttsföreningen anhöll syst. Märta Gärdvall att få använda logen lampor samt ved, för uppvärmande av lokalen till sina möten. Detta blev av logen beviljat, men mot 50 öres avgift för varje möte.

Ett skäl till varför ”Borgens väl” driver frågan, skulle kunna vara den då lika aktuella och pågående frågan om rusdrycksförbud. Om kvinnan får rösträtt så ökar sannolikheten att rusdrycker förbjuds.

Elisabeth Tamm

Elisabeth Tamm föddes 1880 på godset Fogelstad i Julita i Södermanland. Elisabeth intresserade sig tidigt för politik och i och med det också kvinnorörelsen och folkbildningen.  
Vid 25 års ålder avlider hennes far och hon får ta över godset Fogelstad, i detta följde också en kommunal rösträtt.  Elisabeth var också medarbetare i de feministiska tidskrifterna Tidevarvet och Vi kvinnor samt initiativtagare till Kvinnliga Medborgarskolan på Fogelstad. Hon bildar också Fogelstadsgruppen 1921 vars främsta uppgift är att utbilda kvinnor i medborgarskap, eftersom de stått utanför så länge. Fogelstadsgruppen bestod av, utöver Elisabeth själv, Ada Nilsson, Honorine Hermelin, Elin Wägner och Kerstin Hesselgren.  
 
Elisabeth kom att bli en av Sveriges absolut främsta krafter inom den kvinnliga rösträttskampen!  
Under hennes politiska karriär besökte hon också Oviken, inbjuden att tala på ordenshuset i Borgen. Uppgifterna är knappa, men med hjälp av en notis i Dagens nyheter tror vi oss förstå att det var sommaren 1921 som hon anlände via ångbåtsbryggan i Dillne. 

”Jag kan inte säga årtalet för fröken Thams besök i Oviken. Men det borde ha varit runt om 1920, kanske något år tidigare. Min pappa, som var född 1910, och en av Erik Erspojkarna, Nils, som var något år äldre fick i uppdrag av Erik Ersa som bodde i Borgvik och var åkare, dvs skötte transporterna från bl.a. båtbryggan i Dillne, att med häst och trilla åka till Dillne för att hämta denna fröken Tham som skulle tala på mötet på Ordenshuset. Jag minns hur de ofta talade om den en där ” resan”. Hon lär ska sagt ” oj, vilken skakig kärra” vilket gossarna fann väldigt lustigt.” 
– Christina Bengtsson, Borgvik 

LKPR Oviken bildas 17 april 1908  

Medlemsantal: 32 
Föreningen bildades på initiativ av godtemplarlogen ”Borgens väl” efter föredrag av Anna Lindhagen från Stockholm. Under året ha hållits 2 styrelsesammanträden och 5 föreningsmöten. Föreningens medlemmar ha besökt valmöten samt spritt valupprop. 3 riksdagsmannakandidater ha skriftligen interpellerats och samtliga förklarat sig vara anhängare av kvinnans rösträtt. Till följd av socknens avskilda läge samt de långa avstånden har den socialpolitiska upplysningsverksamheten hittills bedrivits blott inom föreningen på så sätt, att för ändamålet passande lektyr anskaffats och förelästs vid mötena. 

LKPR OVIKEN BESTOD AV: 

ANNA* Birgitta Katarina VIKLUND 
Ordförande i Ovikens LKPR och centralstyrelsemedlem i centralstyrelsen LKPR 1908–1909. 
Lärarinna. Född år 1878 i Prästbordet, Oviken, dotter till Johan Daniel Viklund och Nanna Tannlund. Aktiv i logen “Borgens väl”. 

INGEBORG VALLMARK 
Styrelsemedlem LKPR Oviken och Centralstyrelsesuppleant 1908–1909 
Lärarinna. Född 1885, dotter till Sven Olofsson och Brita Helgesdotter i Hanabacken, Oviken. Ingeborg utbildar sig till småskollärare vid seminariet i Östersund och innehade läraruppdrag på bl.a. skolorna i Långsved och Funäs. Aktiv i logen “Borgens väl”. 
Ingeborg beskrivs av ättlingar som en ängel och otroligt uppskattad. Ingen kunde mäta sig med Ingeborg och efter hennes allt för tidiga död gifter maken aldrig om sig. 

ENGLA* Matilda HÖGSTEDT 
Ordförande LKPR Oviken 1910 
Mejerska. Född 1883 i Höviken, Bodsjö, dotter till Brita Eriksdotter. Flyttar till Oviken 1907. Arbetar som mejerska under sin tid här i Oviken. Aktiv i logen “Borgens väl”. 

KRISTINA HÄGGLÖF (f. Olofsdotter) 
Styrelsemedlem LKPR Oviken och Centralstyrelsemedlem 1910. 
Född 1878 i Fåker, Näs. Dotter till Olof Andersson och Brita Kristina Persdotter. Flyttar till Oviken i samband med äktenskap med Hemmansägare Nils Didrik Hägglöf, år 1908. Bor i Borgen. 

KRISTINA* Margareta Charlotta VIKLUND 
Styrelsemedlem LKPR Oviken 1908–1913, Centralstyrelsesuppleant 1910–1911, Centralstyrelsemedlem 1912–1913. 
Lärarinna. Född 1874 Prästbordet, Oviken, dotter till Johan Daniel Viklund 1841–1908 och Nanna Tannlund 1850–1906. 

ELISABETH HALL 
Ordförande LKPR Oviken 1911. Styrelsemedlem 1912. Skattmästare 1913. 
Mejerska. Född i Kall. Dotter till Gustaf Hall och Anna Brita Larsdotter. Flyttar till Oviken 1911. 

BEDA* Kristina VIKLUND (f. Mårtensson) 
Styrelsemedlem LKPR Oviken och Centralstyrelsemedlem 1911. Ordförande 1912–1913. 
Född på Tivarsgården, Norderön. Dotter till Olaus Mårtensson och Karin Nilsdotter. Flyttar till Oviken 1906 i samband med att hon gifter sig med Johan Vilhelm Daniel Viklund. 

Anna KRISTINA* HERMANSSON 
Styrelsemedlem LKPR Oviken och Centralstyrelsesuppleant 1912–1913. 
Arbeterska. Född 1889 i Borgen, Oviken dotter till odeltorparen Herman Abrahamsson och Anna Margareta Julia Östgren. 

BRITA NILSSON 
Ordförande LKPR Oviken och centralstyrelsemedlem 1914. 
Sömmerska. Född 1877 i Svensåsen, Oviken, dotter till Per Nilsson och Kerstin Jonasdotter. 

INGEBORG SVENSSON 
Styrelsemedlem 1912. Styrelsemedlem och Centralstyrelsesuppleant 1914. 
Född 1886 Bölåsen, Oviken. Dotter till Sven Jönsson och Märta Ersdotter. Aktiv i logen ”Borgens väl”. 

MÄRTA GÄRDVALL 
Sekreterare LKPR Oviken 1912–1913, Skattmästare 1914. 
Kontrollassistent. Född 1885 i Bölåsen, Oviken. Dotter till Per Gärdvall och Kristina Ersdotter. Aktiv i logen ”Borgens Väl”. 

BRITA* Kristina HOLMSTRÖM 
Biträdande sekreterare LKPR Oviken 1912–1913. 
Barnmorska. Född 1891 i Prästbordet, Oviken. Dotter till Erik Holmström och Bendikt Ersdotter. 

Fröken ERIKA ERIKSSON 
Kassaförvaltare LKPR Oviken 1910–1912 

Märta OLAVA* SVENSSON 
Sekreterare LKPR Oviken 1914 
Född 1890 i Bölåsen, Oviken. Dotter till Sven Jönsson och Märta Eriksdotter. Aktiv i logen ”Borgens Väl”. 

KATARINA BORG (f. Persdotter) 
Styrelsemedlem LKPR Oviken 1908–1909 
Född 1852 i Näs. Dotter till Pehr Ersson och Lisbeth Ersdotter. Gifter sig med Olof Andersson Borg och flyttar till Oviken två år senare 1878. Aktiv i logen “Borgens väl”. 

THILDA* Paulina TILLQVIST (f. Pettersson) 
Styrelsemedlem LKPR Oviken 1908. 
Född 1877 i Sörsjö, Bräcke. Dotter till Petter Olofsson och Maria Brita Andersdotter. Flyttar 1907 till Oviken. Aktiv i logen ”Borgens väl”. 

Fröken OLAVA ERIKSSON 
Häggen 
Revisor LKPR Oviken 1908. 

EMMA NILSSON (f. Johansdotter) 
Styrelsemedlem LKPR Oviken 1909. 
Handlerska. Född 1856 i Stackris, Sunne. Dotter till Johan Olofsson och Karin Pehrsdotter. Bosatt i Hällne och Borgvik, Oviken. 

Maria Elisabeth ”Ol Ors Lisa” Olsson 
Vice ordförande LKPR Oviken 1912–1913. 
Född 1879 Borgen, Oviken. Dotter till Olof Andersson Borg och Katarina Persdotter. Gift med Olof Olsson. 

Arbetet

I brevkorrespondens mellan LKPR Oviken och centralstyrelsen, och mellan Jämtlandsförbundet och centralstyrelsen kan vi läsa om de många svårigheter i att bedriva föreningsarbete.  Beda Viklund tillträder som ordförande 1912 efterfrågar tidigt hjälp med att strukturera styrelsens arbete. Hon önskar stadgar som är anpassade för det lokala arbetet. I ett av sina brev skriver hon: 

”fru Boheman tycker väl att det blir besvärligt och att jag är frågvis. Men jag minsann säga på landsbygden är det ett förfärligt besvär om man ska få någon ordning. Skall man ha ett styrelsesammanträde så är det nästan omöjligt få dem tillsammans.” 

De långa avstånd som råder på landsbygden och dagar som är fyllda av hårt arbete försvårar sammankomster och möjligheter att bedriva en mer aktiv kamp. Vid ett annat tillfälle skriver Beda: 

”Jag hoppas nu att ni bidrager och jälper oss här på landsbygden som är så svår att arbeta och skickar hit några så allmänheten blir mera opprykt. För annars tror jag nog att föreningen dör ut. Svar ombedes så fort som möjligt.” 

Stora namninsamlingen 1914 

Varje kvinna representerad på varsin pusselbit.

Vepor, ljudverk och rullar med namnunderskrifter inlånade från Malin Palmqvist och Linda Petersson Ödbring från deras projekt kring 100 år av kvinnlig rösträtt

I början av 1913 påbörjas arbetet med den stora namninsamlingen som kom att uppta all kraft hos de föreningsaktiva. År 1913 fanns endast 4 lokalföreningar; Östersund, Oviken, Bräcke och Järpen. Dessa lokalföreningar förväntas inte bara täcka sin egen bygd utan också de trakter som saknar egna föreningar. Under året tillkommer 3 lokalföreningar till; Linsell, Sveg och Lit. 

Sverige har hamnat än mer på efterkälken i rösträttsfrågan och blir omsprungna av Norge som klubbar igenom sitt beslut. LKPR har därför mobiliserat sina styrkor ytterligare och tar nu ett nytt rejält tag kring rösträttsfrågan! Antalet lokalföreningar i landet har vuxit och man har arbetat sig längre och längre ut på landsbygden. 

I januari 1913 skriver Jämtlands länsförening till centralstyrelsen och ber om material till namninsamlingen: 

”Östersund den 24/1 -13 
Till Centralbyrån 
Stockholm 
Som länsförening inom Jämtland beslutat börja namninsamlingen med Februari månads ingång frågas härmed, om namninsamlingslistor kunde med det första sändas till undertecknad, hvilken åttagit sig att sända till de här befintliga föreningarna. Meningen är att föreningarna inom sitt område, skulle arbeta för saken, under febr. månad. Sedan skulle hvarje förening arbeta utåt i de trakter der inga föreningar finnas, under våren och sommaren. Det är nödvändigt få utsträcka tiden litet mer obegränsat då afstånden mellan vilka de rikare bebodda trakterna äro då så stora samt mest derför att kommunikationerna äro så dåliga på många håll. Bedes därför vänligaste att med snaraste få motta namninsamlingslistor, samt alla uppgifter och anvisningar för saken som äro nödvändiga. 
Med utmärkt högaktning 
Anna Hultquist 
Ordf. inom Jämtlands Länsförbunds interxxx styrelse” 

Det bär av på “korståg” genom skogar, längs grusvägar, i uppförsbackar och nedförsbackar. Med hästskjuts, släde, till fots, någon enstaka per cykel. Hela tiden med siktet inställt och målet inom räckhåll! 
I Jämtland/Härjedalen ger det hårda arbetet med namninsamlingen 6970 namn. Totalt i Sverige kommer namninsamlingen ge 351 454 namn. 

Möjligen är det arbetet med namninsamlingen som gör att krafterna tar slut, för i slutet av 1914 skriver, nytillträdda, ordförande Brita Nilsson till centralstyrelsen:

”LKPR:s förening Oviken är, enligt Novembermötets beslut från och med datum upplöst på grund af bristande inbetalningar och totalt saknat intresse.” 

Är det för att krafterna sinar som vi endast kan finna fem namn från Oviken? Ett fullt rimligt antagande är att det var betydligt fler än fem som skrev under. Arkiven har också berättat att det sändes ut 637 listor i Jämtland/Härjedalen, men arkiverade hos Riksarkivet finns endast 365 listor. Vi vet också att det var just de föreningsaktiva som skötte insamlingen, så listor med deras namn borde finnas, vilket det inte gör. Så visst fanns det fler listor. Varför listorna aldrig nådde fram förtäljer dock inte historien, men fantasin skenar… ligger de fortfarande kvar hemma på någons vind? 

Kvinnors historia är dåligt dokumenterad och då inte sällan av en man. Vår sammanställning är heller inte på något vis fullständig och kommer kanske aldrig bli.  Vi vill med denna text berätta om de kvinnor som tog kampen för rösträtt och valbarhet. Hylla dem och tacka dem.  Demokrati är inget att ta förgivet. 
– Använd din röst! 

/Ingeborg Arvastsson och Linn Aldberg,
En bit historia

För den som vill läsa mer: 

Namninsamlingen för kvinnans politiska rösträtt
Petitionen 1906
Årsberättelser för Landsföreningen och lokalföreningarna för kvinnans politiska rösträtt
Tidskriften “Rösträtt för kvinnor”

---

En sneakpeek från när Ingeborg föreläste på Släktforskardagarna i Östersund i år.
Vill man lyssna på hur det gick till att finna De försvunna rösträttskämparna så får ni en ny chans på kulturarvskonferensen Samling kring lägerelden i oktober.